Hjärnan har sin egen mikrobiom: vad det betyder för din hälsa

Introduktion
Upptäckten att hjärnan har sitt eget mikrobiom har påskyndat ett helt nytt forskningsområde inom neurovetenskap. Tidigare betraktades hjärnan som steril, skyddad av blod-hjärnbarriären som effektivt förhindrade mikroorganismer att tränga igenom. Men ny forskning har visat att hjärnan inte bara är ett biologiskt nätverk av nervceller och synapser, utan också innehåller sitt eget samhälle av mikroorganismer som bakterier, virus och svampar. Denna insikt har banbrytande konsekvenser för hur vi förstår och behandlar neurologiska sjukdomar, särskilt neurodegenerativa störningar som Alzheimers, Parkinsons och multipel skleros. Den här artikeln kommer att utforska den växande förståelsen för hjärnans mikrobiom och dess möjliga koppling till hälsa, inklusive hur mikrobiota kan påverka utvecklingen av sjukdomar, liksom potentiella terapeutiska strategier för att manipulera detta mikrobiom för att förbättra neurologisk hälsa.

Nikki Schulteks historia: en vändpunkt

Under 2015 drabbades Nikki Schultek, en ung mamma och före detta maratonlöpare av en mystisk sjukdom som orsakade allvarliga symtom, inklusive astma, kronisk smärta och så småningom kognitiva problem som hjärnmist och minnesfel. Efter månader med olika diagnoser visade det sig att infektioner med Borrelia burgdorferi och Klamydia pneumoniae var orsaken. Efter en intensiv antibiotikakurs förbättrades både hennes fysiska och kognitiva hälsa dramatiskt.
Denna berättelse illustrerar hur infektioner och mikroorganismer kan påverka både kropp och själ och har lett till ett ökat intresse för hur mikrobiomas kan spela en roll i kognitiva störningar.

Hjärnmikrobiom: En revolutionär upptäckt

Tidigare antog forskare att mikroorganismer endast kunde påverka hjärnan indirekt genom tarmen genom vagusnerven eller produktionen av neuro -aktiva ämnen. Avancerade mikroskopiska tekniker har emellertid avslöjat att mikroorganismer som bakterier finns direkt i hjärnvävnaden. Bakterier från välkända grupper som Firmicutes, Proteobakterier och Bakteroidetes har hittats i hjärnan, och de verkar samlas runt viktiga celler som astrocyter och neuroner.
Astrocyter är särskilt viktiga eftersom de upprätthåller blod-hjärnbarriären och reglerar hjärnvävnadens homeostas. Mikrober som samlas runt astrocyterna kan störa denna skyddande mekanism, vilket potentiellt kan öka risken för neurodegenerativa störningar.

Mikrobiota-tarm-hjärnaxel: Kommunikation mellan tarmen och hjärnan

Tarmmikrobiom spelar en nyckelroll i hur kroppen kommunicerar med hjärnan. Denna förening, känd som mikrobiota-tong-hjärnaxeln, involverar konstant kommunikation mellan mikrober i tarmen och hjärncellerna. Via vagusnerven och immunsystemet skickar tarmmikrobiom signaler som påverkar humör, kognition och beteende.

Kortkedjiga fettsyror (SCFA) såsom butyrat och propionat, producerade av tarmmikrobiota, kan korsa blod-hjärnbarriären och minska hjärnans inflammation. Störningar i denna kommunikation, känd som dysbios, kan leda till allvarliga hälsoproblem, inklusive ångest, depression, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.

Mikrobiell infektion och neurodegenerativa sjukdomar

Neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers och Parkinsons har visat sig vara associerade med ökade nivåer av bakterier i hjärnan. Bakterier det Streptokock och Stafylokock finns i ökade mängder hos patienter med Alzheimers, vilket antyder att infektioner kan bidra till sjukdomens progression genom att utlösa inflammation och bildning av skadliga proteiner såsom amyloid beta.
Candida-Arts och andra svampar har också upptäckts i hjärnan hos personer med neurologiska störningar, vilket har fått forskare att anta att mikrobiell infektion kan vara en viktig men hittills underskattad, faktor i utvecklingen av neurodegenerativa störningar.

Neuroin -flammation: hjärnrespons på mikrobiell närvaro

Microglia och astrocyter är två typer av gliaceller i hjärnan som spelar en kritisk roll i hjärnans immunsvar. När hjärnan upptäcker närvaron av skadliga mikrober aktiveras mikroglia för att bekämpa infektionen. Under kroniska förhållanden kan emellertid denna aktivering leda till ett ihållande inflammatoriskt svar, känd som neuroinflammation. Detta kan bidra till skador på neuroner och förvärring av sjukdomar som Alzheimers.

Astrocyter, som normalt skyddar neuronerna, kan också bli dysfunktionella under kronisk mikrobiell exponering. Detta kan försvaga blod-hjärnbarriären, vilket gör det lättare för bakterier och toxiner att penetrera hjärnan och förvärra neurodegenerativa processer.

Terapeutiska möjligheter: Manipulation av mikrobiom

Den växande förståelsen för rollen som mikrobiom i hjärnans hälsa har lett till utforskningen av nya behandlingsmöjligheter. Genom att manipulera mikrobioterna i tarmen och hjärnan kan det vara möjligt att förbättra kognitiv funktion och bromsa utvecklingen av neurodegenerativa sjukdomar.

• Probiotika och prebiotika: Tillskott med specifika stammar av bakterier, som Laktobacillus och Bifidobakterium, har visat sig minska inflammation och förbättra kognitiv funktion hos personer med Alzheimers sjukdom.
  
  
  
• Fekal mikrobiota -transplantation (FMT): Denna behandling, som involverar överföring av mikrobiota från en frisk givare till en patient, har visat lovande resultat i behandlingen av tarmrelaterade störningar som påverkar hjärnan, inklusive autism och Parkinsons sjukdom.
  
  
  
• Diet: Kostinterventioner såsom att öka fiberintaget och minska intaget av inflammatoriska livsmedel har också visat sig stödja en hälsosam tarmmikrobiota och minska risken för neurologiska sjukdomar.

Slutsats

Upptäckten av hjärnmikrobiom har revolutionerat vår förståelse för neurologisk hälsa. Denna insikt öppnar dörren till nya behandlingar för neurodegenerativa sjukdomar som kan inkludera allt från probiotiska tillskott till fekal mikrobiota -transplantation. Även om mycket forskning återstår att förstås fullt ut hur mikrobiom i hjärnan påverkar vår hälsa, är det redan tydligt att denna kunskap kommer att vara avgörande för framtida terapeutiska ingrepp.

Referenser

1. Qin, J., et al. En human tarmmikrobiell genkatalog etablerad genom metagenomisk sekvensering.
2. Bullmore, E., et al. Mikrobiota-gut-hjärnan i hälsa och sjukdom.
3. Nicholson, J.K., et al. Gutmikrobiota och hälsa: Anslutning av aktinobakterier, firmicutes och proteobakterier till sjukdom.
4. Roberts, R., et al. Mikrober i hjärnan: deras roll i neuroinflammation.
5. Rowland, I., et al. Gutmikrobiota -funktioner: näringsrika metabolism och andra matkomponenter.
6. Forsyth, C.B., et al. Ökad tarmpermeabilitet korrelerar med neuroinflammation vid Parkinsons sjukdom.
7. "Fekal mikrobiota -transplantation för neurodegenerativa sjukdomar." Lancetneurologin.
8. Hijtz, R.D., et al. Normal tarmmikrobiota modulerar hjärnutveckling och beteende.
9. Needham, B.D., et al.

Ansvarsfriskrivning:
UNO VITA som allt mer använder artificiell intelligens (AI) för analyser, sammanfattningar och design av artiklar. Vi tar inte ansvar för möjliga fel i texter, artiklar eller beskrivningar orsakade av mänskliga eller datatekniska fel (AI). Vi uppmuntrar alla läsare att undersöka information kritiskt för att säkerställa att innehållet är korrekt. UNO VITA som inte hävdar de medicinska effekterna av de produkter vi marknadsför, men vi hänvisar till allmänt tillgänglig forskning i enlighet med rätten till yttrandefrihet.

Informationen på denna webbplats är endast för informationsändamål och är inte avsedd att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Innehållet ska inte användas som grund för diagnoser eller välja behandlingsformulär. All information och material på denna webbplats erbjuds "som den är" utan några garantier, antingen uttryckta eller underförstådda, inklusive, men inte begränsade till, implicita garantier för säljbarhet, lämplighet för ett specifikt syfte eller icke-kränkning.

UNO VITA AS fraskriver sig allt ansvar för förluster eller skador som kan uppstå till följd av användningen av information eller produkter från denna webbplats. Vi rekommenderar starkt att du konsulterar en kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar någon ny behandling, dietförändring eller användning av kosttillskott. All användning av produkter eller information från denna webbplats görs på ditt eget ansvar.

Yttrandefrihet och rätt till information:

UNO VITA som förbehåller sig rätten att dela offentligt tillgänglig forskning och information om hälso- och hälsotekniker, naturliga ämnen, vitaminer och liknande. Vi gör detta med hänvisning till nationella och internationella lagar om yttrandefrihet, inklusive:

• FN: s världsdeklaration om mänskliga rättigheter (1948): Artikel 19 säkerställer rätten till yttrandefrihet och yttrandefrihet, inklusive friheten att ta emot och sprida information utan hänsyn till gränser.
• The International Convention on Civil and Political Rights (1966): Artikel 19 betonar rätten till yttrandefrihet och friheten att tillämpa, ta emot och kommunicera information och idéer genom olika medier.
• Norsk konstitution Avsnitt 100: säkerställer yttrandefrihet, med vissa begränsningar för barnens skydd, integritet, allmän ordning och säkerhet.
• USA: s första ändringsförslag: skyddar yttrandefriheten mot statlig ingripande, vilket ger ett av de starkaste skydd för fritt uttryck.